CSRD är EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning och har ändrat spelreglerna för hur företag i Europa ska rapportera sin påverkan på miljö, människor och samhälle. Direktivet infördes i svensk lag via årsredovisningslagen 2024, men genom omnibus-paketet som EU beslutade om i slutet av 2024 har både omfattning och tidslinje förändrats kraftigt. Den här sidan förklarar vad CSRD innebär, vilka företag som faktiskt berörs efter omnibus, och hur småföretag som inte omfattas direkt ändå ofta får frågan via sina större kunder.
Vad betyder CSRD?
CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering. Det ersätter det tidigare direktivet NFRD och utökar både vilka företag som ska rapportera och hur detaljerad rapporteringen ska vara. Hållbarhetsredovisningen enligt CSRD ska följa European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som är gemensamma EU-standarder för vad som ska rapporteras och hur. Grundprincipen är dubbel väsentlighet: företaget ska beskriva både hur verksamheten påverkar miljö och samhälle (inifrån och ut) och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi (utifrån och in). I Sverige är reglerna inskrivna i årsredovisningslagen och övervakas bland annat av Finansinspektionen för noterade bolag.
Vad innebär CSRD-direktivet i praktiken?
CSRD-direktivet innebär att berörda företag ska lämna en hållbarhetsredovisning som är granskad av revisor och publicerad som en del av förvaltningsberättelsen. Innehållet omfattar klimat, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption, bolagsstyrning och värdekedjan. ESRS-standarderna anger både kvantitativa datapunkter och beskrivande delar. Efter omnibus-beslutet har EU-kommissionen åtagit sig att förenkla ESRS, minska antalet obligatoriska datapunkter och prioritera kvantitativa data framför beskrivande text. Det innebär i praktiken att rapporten blir lättare att producera men fortfarande kräver ett strukturerat underlag i form av dokumentation, processer och mätpunkter. Ett företag som saknar grundläggande arbetssätt för miljö och arbetsmiljö kommer att få svårt att fylla i rapporten när den blir aktuell.
Vilka företag omfattas av CSRD och när?
Efter omnibus-paketet är gränsvärdena höjda. Obligatorisk hållbarhetsrapportering gäller efter genomförandet i svensk lag företag och koncerner med i genomsnitt 1 000 anställda, där man samtidigt antingen har en nettoomsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 25 miljoner euro. Många bolag som tidigare omfattades har alltså fallit utanför efter förändringen. EU:s “stop the clock”-direktiv skjuter dessutom upp rapporteringsstarten för våg 2 och våg 3. Noterade små och medelstora företag har kraven från räkenskapsåret som inleds 1 januari 2026 (rapport 2027), med möjlighet att avregistrera sig fram till 2028. För små och medelstora företag på reglerad marknad är första rapporteringsåret 2028 med publicering 2029. En utredning ska överlämna sitt slutbetänkande om den svenska implementeringen i april 2026 och omnibus-ändringarna ska genomföras i svensk lagstiftning under året.
Hur påverkas småföretag som inte omfattas direkt?
Småföretag som inte själva omfattas av CSRD påverkas ändå ofta via värdekedjan. Stora kunder som omfattas av direktivet måste rapportera på hållbarhetsdata som delvis kommer från underleverantörer, och det innebär att de skickar ut frågeformulär, krav på certifikat och dokumentation till sina leverantörer. I praktiken blir det en trickle-down-effekt: en underleverantör till ett CSRD-bolag får återkommande förfrågningar om miljöarbete, utsläppsdata, arbetsmiljörutiner och policys, även om underleverantören juridiskt inte har någon rapporteringsskyldighet själv. EFRAG har också tagit fram en frivillig standard för små och medelstora företag, VSME, som ger ett ramverk för den som vill komma igång innan kraven hinner ikapp. Att ha ett grundligt ledningssystem på plats sparar tid när frågorna börjar komma.
Är FR2000 ett sätt att förbereda sig för CSRD-krav?
För små och medelstora företag som vill ligga steget före i värdekedjans CSRD-krav är ett integrerat ledningssystem ett rimligt första steg. FR2000 samlar kvalitet, miljö och arbetsmiljö i ett ramverk och bygger på ISO 9001, ISO 14001 och AFS 2001:1. Det betyder att centrala områden som miljöpåverkan, arbetsvillkor, dokumentation och uppföljning redan hanteras systematiskt, vilket är precis den typ av underlag som CSRD-rapporterande kunder frågar efter. FR2000 är inte i sig en CSRD-rapporteringsstandard, men certifieringen ger struktur och spårbarhet som gör det enklare att svara när större kunder ber om hållbarhetsdata. För företag som vill komma igång med mer formell hållbarhetsrapportering kan VSME sedan läggas ovanpå det befintliga systemet.